The Oera Linda Book, from a Manuscript of the Thirteenth Century
History
The Oera Linda Book, from a Manuscript of the Thirteenth Century
Frisian language -- Texts
Nei thåt wi 12 mel 100 ånd twia 12 jêr bi tha fif wêtrum sêten hêde,
thahwila vsa sêkåmpar alle sêa bifâren hêde thêr to findane, kêm
Alexandre [78] tham kêning mith en weldich hêr fon boppa allingen
thêr strâm vsa thorpa bifâra. Nimman ne måcht im wither worda. Thach
wi stjurar thêr by tha sê sâton, wi skêpt vs mith al vsa tilbêre
hava in ånd brûda hinna. Tha Alexandre fornom thåt im sâ ne grâte
flâte vntfâra was, wårth er wodinlik, to swêrande hi skolde alle
thorpa an logha offerja jef wi navt to bek kvma nilde. Wichhirte
lêide siak to bedde. Thâ Alexandre thåt fornom heth er wacht
alont er bêter wêre. Afternêi kêm er to him sêr kindlyk snakkande,
thach hi thrjvchde lik hi êr dên hêde. Wichhirte andere thêr åfter,
o aldergrâteste thêra kêningar. Wi stjurar kvmath allerwêikes, wi
hâven fon jow grâte dêdun hêred. Thêrvmbe send wi fvl êrbidenese to
fara jowa wêpne, tha jet mar vr thina witskip. Men wi ôthera wy send
frybern Fryas bern. Wy ne mügon nêne slâfona navt ne wrde. Jef ik
wilde, tha ôra skolde rêder sterva willa, hwand alsa ist thrvch vsa
êwa bifôlen. Alexandre sêide: ik wil thin lând navt ne mâkja to min
bût, ner thin folk to mina slâfona. Ik wil blât thåt ste my thjanja
skolste vmb lân. Thêrvr wil ik swêra by vs bêdar godum, thåt nimman vr
my wrogja skil. Tha Alexandre åfternei bråd ånd salt mith im dêlade,
heth Wichhirte that wiste dêl kâsen. Hi lêt tha skêpa hala thrvch sin
svne. Tha thi alle tobek wêron, heth Alexandre thi alle hêred. Thêr
mitha wilde hi sin folk nêi tha helge Gônga fâra, thêr hi to land
navt hêde müge nâka. Nw gvng er to ånd kâs altham ut sin folk ånd
ut sina salt-atha thêr wenath wêron vvr-ne sê to fârane. Wichhirte
was wither siak wrden, thêrvmbe gvng ik allêna mitha ånd Nearchus
fon thes keningis wêga. Thi tocht hlip svnder fardêl to-n-ende,
uthâvede tha Johnjar immerthe an vnmin wêron with tha Phonisjar,
alsa Nêarchus thêr selva nên bâs ovir bilywe ne kv. Intwiska hêde
tham kêning navt stile nêst. Hi hêde sina salt-atha bâma kapja
lêta ånd to planka mâkja. Thrvch help vsar timberljud hêder thêr of
skêpa mâkad. Nw wilder selva sêkêning wertha, ånd mith êl sin hêr
thju Gonga vpfâra. Thach tha salt-atha thêr fon thet bergland kêmon,
wêron ang to fara sê. As hja hêradon thåt hja mith moste, stakon hja
tha timberhlotha ane brônd. Thêr thrvch wrde vs êle thorp anda aska
lêid. Thet forma wânde wy thåt Alexandre thåt bifalen hêde ånd jahwêder
stand rêd vmb sê to kjasane. Men Alexander wêre wodin, hi wilde tha
salt-atha thrvch sin ajn folk ombrensa lêta. Men Nêarchus tham navt
allêna sin êroste forst men ak sin frjund wêre, rêde him owers to
dvande. Nw bêrad er as wen der lavade thet vnluk et dên hêde. Tha hi
ne thvrade sin tocht navt vrfata. Nw wild er to bek kêra, thach êr
hi thåt dêde, lêt hi thet forma bisêka hwa-r skeldich wêron. Dry-r
thåt wiste lêt er altham svnder wêpne bilywa, vmb en ny thorp to
mâkjande. Fon sin ajn folk lêt er wepned vmbe tha ôra to tåmma, ånd
vmbe êne burch to bvwande.
Public-domain text, read in full here on John Shaqi.
Reviews
Reviews
No reviews yet
Be the first to share your thoughts on this work.
Elsewhere in the archive
Join the Discussion
Join the discussion
Sign in to leave a comment or review.
Sign InorCreate an account