N['u] vaer so til ajna Ferina um Summari, at Sigmundur snakkaji so vi Towra: "Kvat man bagga, towat v[`i]d faerin uj henda Skowin, uj [`e]r h[`e]r noran-firi Gaerin?" Towrur svaerar, "Ikkji haevi e Hu at forvitnast ettir tuj," s[`i]ir han. "Ikkji eri e so sintur," s[`i]ir Sigmundur, "og haear skael e fara." "T[`u] fert t[oa] at r[oa]a," s[`i]ir Towrur, "men t[oa] browtum vid Forbo Fostirfaejir mujns." N[`u] fowru tajr, og Sigmundur heji ajna oeksi til Brennuv[`i] uj Hondini; tajr koma in uj Skowin, og [oa] ajt vaekurt rudda Plos men ikkji haeva tajr veri haer l['a]jngji, firin tajr hojra kvoedtt Brak uj Skownun, og br[oa]t ettir sujgja tajr ajna egvulia stowra Bjoedn og gruiska. Tae vae ajn stowr Skowbjoedn gr[oa]gulmut [oa] Litinun. Tair lejpa n[`u] attir [oa] R[oa]sina, sum tajr hoeddu gingji ettir; R[oa]sin vaer mj[oa]v og trong; Towrur lejpur undan, og Sigmundur attan[oa]. Djowri leipur n[`u] ettir tajmum [oa] R[oa]sini; og n[`u] verur R[oa]sin trong kj[oa] tuj, so at Ajkjinar brotnavu fr[oa] tuj. Sigmundur snujur t[oa] kvikliani ['u]taef R[oa]sini inimidlum Trjini, og bujar haer til Djowri kjemur abajnt han. T[oa] hoeggur han bajnt uj Ojrnalystri [oa] Djowrinum vi b[oa]vun Hondun, so at oexin soekkur in, og Djowri dettir bajnt framettir, og er standejt. _Swedish._ Och nu var det eng[oa]ng on sommaren, som Sigmund sade till Thorer: "Hvad m[oa]nde vael deraf warda, om vi [oa]ter g[oa] ut i skogen, som ligger der norr on g[oa]rden?" "Det aer jag alldeles icke nyfiken att veta," svarade Thor. "Icke g[oa]r det s[oa] med mig," sade Sigmund, "och ditret maeste jag." "Du kommer d[oa] att r[oa]da," sade Thor, "men dermed oefvertraeda vi v[oa]r {30} Fosterfaders bud." De gingo nu [oa]stad, och Sigmund bade en vedyxa i handen; de kommo in i skogen, och strat derp[oa] fingo de se en ganska stor och vildsinnt bjoern, en dr[oa]pelig skogsbjoern, varg-gr[oa] till faergen. De sprungo d[oa] tillbaka p[oa] samma stig som de hade kommit dit. Stigen var smal och tr[oa]ng; och Thorer sprang fr[oa]mst, men Sigmund efterst. Djuret lopp nu efter dem p[oa] stigen, och stigen blef tr[oa]ng foer detsamma, s[oa] att traeden soenderbroetos i dess lopp. Sigmund vaende d[oa] kurtigt retaf fr[oa]n stigen, och staellde sig mellan traeden, samt stod der, tills djuret kom fram midt foer honom. D[oa] fattade han yxan med begge haenderna, och hoegg midt emellan oeronen p[oa] djuret, s[oa] att yxan gick in, och djuret stoertade fram[oa]t, och dog p[oa] staellet. _Danish._